Nu har cancerhelvetet ställt till det.
I tisdags var jag som vanligt. Var till Umeå för förberedelse inför strålning. Innan jag var klar på sjukhuset fick jag zometa; ett skelettstärkande dropp. Åkte sedan på stan med Fia och shoppade. Kom hem från Umeå ca 19.00.
Gick och la mig vid 22.00 och vaknade ca en timma senare med frossa, feber och en fruktansvärd muskelvärk från midjan och neråt. Ringde AHS Viool som kom och gav morfin.
Då, natten mot ons började jag så sakteliga att tappa känseln i mina fötter. Sent natten mot ons fick jag sockerdricka i fötterna.
När jag vaknade ons morgon hade jag ingen känsel från knäna och nedåt.
Just nu befinner jag mig på Onkologen i Umeå. Förlamad från MIDJAN OCH NEDÅT (bortsett från låren). Det är en av kotorna med tumörvävnad på, som trycker så hårt på ryggmärgen att nerverna från midjan och nedåt helt stängts av Jag är ledsen, deppig, arg, förtvivlad. Vill sova, vakna upp och tro att detta ska vara en mardröm, men det är det inte.
Har kateter och kan ej styra "nr" 2. Känns frutansvärt. Gråter och känner mig förtvivlad, vill ej vara med om detta.
Får strålning för att bromsa upp förloppet. Har inga förhoppningar om att det ska bli bättre. Operation ej aktuell då jag har alldeles för dåliga blodkoaguleringsvärden samt att levern är i ett dåligt skick. Har en svår infektion (CRP 180). som inget vet var den kommer ifrån. Får antibiotika för detta.
Detta var det sista jag trodde skulle hända. Känner mig håglös och har många funderingar om meningar med livet. Vilket liv kommer detta att medföra. Ser bara just nu alla hinder som förlamningen kommer att medföra.
HELVETETS JÄVLA SKITHELVETE. HATAR CANCER OCH HATAR ATT VARA FÖRLAMAD!!!! Är ledsen, förtvivlad och håglös. Vet aldrig om jag kommer att känna glädje igen.
Fredagskvällar brukar vara myskvällar hemma hos oss, med tacos, tv (idol), glass och popcorn. Den här fredagen ser annorlunda ut. Snart kommer Lars och barnen hit (Lars åkt hem för att hämta dem). Kommer att bli mysigt men samtidigt jobbigt att möta barnen.
Hur, hur ska jag nånsin bli glad igen?!?!?! Måste livets alla jävla prövningar drabba just mig!!!
Känner just nu ingen glädje med nåt!!
Skickat från min iPhone
KRAM! Kämpa på!!!!
SvaraRaderajenny,jag blir fortvivlad och ledsen,precis som du sager, forjavla forbannade skit cancer!och att du maste ha det ar inte ratt,fina vackra du!det ar inte rattvist. Jag hoppas du snart kan kanna lite gladje. Alla mina tankar med dig. Kramar
SvaraRaderaHELVETETS JÄVLA SKITHELVETE. HATAR CANCER OCH HATAR ATT DU SKA MÅSTA VARA FÖRLAMAD!!!! Låt ett under ske NU! Skickar tusen biljoner styrketankar/kramar/pussar allt som bara går!!!! Nu gråter jag åt Dig så får Du vända ångesten ryggen och mysa med familjen och därmed punkt!
SvaraRaderaKram!!! Tänker på dig. Man förstår aldrig varför vissa får det så svårt men är så ändå. Du berör...
SvaraRaderaGråter... massor... / Monika
SvaraRaderaTänker på dej i massor. Skickar många kramar till dej!! Du Är stark, kom ihåg det och en alldeles underbar mamma! Fortsätt kämpa!!!
SvaraRaderaNu rinner tårarna. Cancer borde verkligen inte få finnas!!! Miljoner kramar från oss alla.
SvaraRaderavet inte vad jag ska säga....men ohh vad jag känner med dig, ge inte upp, hoppas på något bättre, det finns där, det måste det finnas....
SvaraRaderatina
Hoppas nu detta kommer fram till dig
SvaraRaderaDet stod i tidningen att de funnit nytt ang cancer!
Anti virus och anti inflammatorisk medicin i kombination skulle stoppa tillväxten
Fråga, ge order till läkarna att få prova
Du får inte ge upp!
Det är alltid mörkast före gryning
1000 Kramar
Liz
Fina Jenny, jag förstår att livet känns tungt när du trots ditt mod och optimism drabbas av motgång på motgång. Jag är övertygad om att glädjen återvänder men tänker att du måste få sörja också! Vi sörjer med dig men gläds också åt att du har din fina familj vid din sida i vått och torrt. Hoppas på bättre dagar - snart! Kram Karin.
SvaraRaderaMen neeeej!!! Fan att detta skulle drabba dig!!! Fan vad livet är orättvist!!! Kramar dig i tankarna hela tiden! Linda.D
SvaraRaderaJäkla helvetes skit cancer
SvaraRaderaOrd blir liksom överflödiga...men håller så med dig om att det går för fort åt fel håll!! Stackars dig duktiga Jenny!
SvaraRaderaCancer drabbar oss så orättvist, så fruktansvärt orättvist!!
Styrkekramar till dig Jenny.
Jag förstår dig, Vilken jävla skit sjukdom det är, varför ska den drabba unga människor? Ok om man är typ 90 år och hunnit leva sitt liv. Men inte unga fina människor. Jag lider med er alla. Kram från obekant person.
SvaraRaderaTårarna rinner när jag läser ditt inlägg. jag är SÅ ledsen för din skull och vet att nästa gång kan vara min tur.
SvaraRaderaJ-LA CANCER!!!
Den störstaste kramen till dig,
Elisabeth Ollas Mattsson
Lider med dig och din familj, tårarna rinner men jag hoppas att förlamningen ska ge med sig. Hoppas att ni har fått en bra fredags kväll trots allt.
SvaraRaderaKram till er alla fyra från oss i Frostkåge.
Gråter med dig, Jenny!!! / Kristina
SvaraRaderaTårar rinner, det är inte rättvist någon stans!! När man tror att allt som kan hända har hänt så kommer ytterligare saker då är det klart att man tappar tron på livet!! Sörj förlusten för att sedan kunna se att det finns mycket kvar att glädjas åt!!!
SvaraRaderaDu är så fantastisk stark och trots din svåra sjukdom sprider di hopp kring om dig då man träffar på dig!!!
Sänder dig styrka genom tankar och varma kramar!!
Hej, oh vad jag känner för dig o din familj. Jag brottas själv sedan ett par år med en obotlig äggstockscancer. Du verkar vara en fantastisk människa o en underbar mamma. Jag hoppas av hela mitt hjärta att strålningen nu får bukt med smärta och förlamning. Miljoner styrkekramar fram Annika
SvaraRaderaFaaan oxå Jenny! Fan-fan-fan!!! Du är värd så mycket bättre än det här!!!
SvaraRaderaBlir orolig. Ge oss en uppdatering.
SvaraRaderaNattikramen,
Elisabeth OM
Tänker mycket på dig Jenny och jag blir alltid så glad när jag ser dig, hoppas verkligen att det finns något som gör att du inte ska ha ont. Ber till någon eller något att du ska få ha det bra igen!
SvaraRaderaKram Katarina (Moa och Lukas mamma)
Kramar kramar kramar till dig Jenny /Lena D
SvaraRaderaHörde av Kristina om din blogg Skall tända ett ljus när jag kommer till kyrkan nästa gång Berit
SvaraRaderaHörde av Kristina om din blogg Skall tända ett ljus när jag kommer till kyrkan nästa gång Berit
SvaraRaderaTänker på dig ständigt! Kramar i massor! Lotta W
SvaraRaderaTänker på dig och går in på bloggen varje dag,jag blir så ledsen för dig och din familjs skull,ingen ska behöva gå igenom så mycket som ni har gjort.Du är en otrolig människa och fantastisk mamma,glöm inte det när det känns tungt.Fortsätt kämpa!Sänder dig många varma kramar! Nina på Isgränd
SvaraRaderaVäntar på ngn slags uppdatering. Tänker på dig varje dag. Hoppas du mår bättre och attt man lyckas bromsa allt elände.
SvaraRaderanattikramen,
Elisabeth OM
Jag tänker på dig gumman och skickar kramar med dina underbara föräldrar varje morgon innan de åker och hälsar på dig. Nu hoppas vi att du snart ska få komma hem. Kramen från oss/Ulrika & Saga
SvaraRaderaÅh vad jag känner med dig! Tårarna rinner och jag förstår dina tankar och din ångest! Vilken toppen tjej och mamma du är! Och vilken fin familj du har! Hoppas verkligen att du ska få det bättre och ber för att ett mirakel ska inträffa! Jag är själv drabbad av en kronisk blodcancer! Kram<3
SvaraRadera