INLAGD, ISOLERAD, UTSLÄPPT

Ja, tisdagen började ju inte så bra, med kramp i ryggen. Tog det väldigt lugnt på förmiddagen, tog extra morfin (tabletter) och slumrade till och från i soffan. Kl 12 hade jag en efterlängtad och inplanerad lunch med en vän. När det var dags för lunchen mådde jag mycket bättre. Det blev en lång, trevlig och god lunch =).

På kvällen tog jag en promenad, med en vän. Vi tog det lugnt, men det hjälpte inte. När jag kom hem fick jag efter ca en timme så fruktansvärt ont i kroppen. Tog extra morfin och la mig och slumrade i soffan, igen =). När jag vaknade, vid 11 snåret på kvällen, så kände jag att nåt var fel i kroppen. Frös så jag skakade tänder. Kollade febern; 39 grader =(. Ringde till AHS Viool och de ringde till kirurgen. Kirurgläkaren ville att jag skulle komma in till akuten för bedömning.

Lars skjutsade in mig, känns inte bra att lämna barnen sovandes, men det tar ju bara några minuter att köra till och från akuten.

När jag väl var på akuten sattes som vanligt nål i venporten, prover togs och jag fick dropp. Läkaren undersökte mig. Jag fick veta att de neutrofila (en del av de vita blodkropparna) var så låga att det krävdes att jag blev isolerad. Lades natten mot onsdag in på en kirurgavdelning på lasarettet.

Jag låg isolerad från tis till tors. Två dygn som jag mest sov bort. Detta gjorde att vårdtiden inte kändes så lång. Dock hanns det med en mängd störande moment under vårdtiden. Som alltid när jag är inlagd i Skellefteå, så krånglar venportsnålen, vilket den aldrig gör i Umeå, eller när AHS är hos mig och använder den, märkligt!!

Jag tänker inte "ta upp" alla störande moment. Men ett av dem var så vansinnigt irriterande att jag bara måste få ur mig det.

Det var tors eftermiddag, jag hade just fått veta av en ssk att mina värden var bra och att jag skulle kunna gå hem. Så kommer kvällspersonalen, ca 5 min senare, in till mig och en manlig ssk presenterar sig och säger att han har goda nyheter, mina värden är bra. Jag säger att jag redan fått veta det och att jag nu är på väg hem. Den manliga ssk;n tittar medlidsamt på mig och säger att han har andra planer. Han vill att jag stannar kvar tills på fredagen, är med på ronden, får träffa läkaren och, nu kommer det bästa, "får knyta ihop säcken". KNYTA IHOP SÄCKEN, haha. Jag lät den manliga ssk;n veta att jag hellre åkte hem till min familj än att knyta ihop nån JÄ...(€@..A säck!!

Och så blev det också, jag kom hem tors em, riktigt skönt.

AHS Viool kom tors kväll, och två tillfällen på fredagen, för att ge mig antibiotika intravenöst. Fr.o.m. Fre kväll tar jag antibiotikatabletter. Jag har fortfarande feber, runt 38 grader, mycket irriterande. Jag undrar hur det blir med den tänkta cellgiftsbehandlingen på tis och ons?!

Idag har jag blivit tidningskändis =). Ett reportage om mig, min blogg och mitt liv med cancer. Mittuppslaget i helgbilagan i Norra Västerbotten. Jag är nöjd med reportaget. "Tryckfelsnisse" hade gjort sitt på några ställen, men i övrigt är jag mycket nöjd. T.o.m bilderna blev bra, tycker jag =).

Ikväll har jag skrattat och gråtit till Mia Skäringers stand up show. Nu är det dags att lägga isäng en febrig och trött Jenny. Skriver mer imorgon.








Skickat från min iPhone